• A/ Individärende LSS- sekretess, samt information om lagstiftningen

    B/ Tf förvaltningschefernas information

    - Förlängning av hyresavtal av korttidsboende, Hemsö fastigheter

    - Genomgång av ärenden till marsnämnden

    - Beskrivning av chefernas arbete med handlingsplanen för att följa den av fullmäktige beslutade ramen 2019

    C/ Anmälan av delegationsbeslut i löpnummerordning

  • § 12

    Individärende LSS - se separat sekretssprotokoll

  • Genom beslut i Kommunfullmäktige införde Alingsås kommun 24 november 2010 § 191 utmaningsrätt från och med 1 april 2011. I Alingsås innebär utmaningsrätt en möjlighet att föra fram synpunkter till kommunen om att verksamhet som bedrivs av kommunen skulle kunna utföras av utmanaren. Kommunen prövar då om annan utförare är möjlig och lämplig. Kommunen besvarar inkomna utmaningar genom att antingen avböja utmaningen eller hänvisa till kommande upphandling.

    I anslutning till Kommunfullmäktiges beslut gjordes ändringar i konkurrenspolicyn och kommunstyrelsen beslutade 7 mars 2011 § 58 om ”Tillämpningsföreskrifter till konkurrenspolicy om hantering av utmaning i Alingsås kommun”. Enligt beslut i Kommunstyrelsen 26 november 2012 § 193 gällande revidering av tillämpningsföreskrifterna, fattar Kommunstyrelsen beslut om utmaningar, efter inhämtande av underlag från berörd nämnd, i detta fall vård- och omsorgsnämnden. Berörda nämnder har när de lämnar underlag en möjlighet, men ingen skyldighet, att förorda om utmaningen ska antas eller avslås.

    Den 17 maj 2017 inkom Attendo LSS AB med en utmaning till Alingsås kommun gällande tre boenden med särskild service enligt LSS § 9.9 och en daglig verksamhet enligt LSS § 9.10 med motsvarande eller bättre kvalitet som idag men till en lägre kostnad för Alingsås kommun. Attendo LSS AB driver sedan tidigare LSS verksamheter i Sverige, både på entreprenad och i egen regi. Den 22:a november 2018 träffades företrädare från Attendo LSS AB och tjänstemän från Alingsås kommun för en dialog kring utmaningen.

    I beredningen av ärendet har förvaltningen beaktat Kommunfullmäktiges uppdrag till vård- och omsorgsnämnden i flerårsstrategin för 2019-2021 (§ 219 2018.186) om att fortsätta utveckla valfrihetsmodeller inom ramen för Lagen om valfrihetssystemet, LOV.


    Förvaltningens yttrande
    I Alingsås drivs idag samtliga bostäder med särskild service och all daglig verksamhet enligt LSS i kommunal regi.

    Det finns idag 132 brukare med boende enligt LSS i Alingsås kommun, nio boenden kategoriseras som gruppbostäder med sammanlagt 52 brukare. Sex boenden kategoriseras som servicebostäder med sammanlagt 70 brukare. Därtill finns cirka 10 brukare med LSS-beslut som bor på boenden enligt SoL (psykiatri) utifrån att dessa boenden bäst ombesörjer det stöd personerna behöver.

    Inom Daglig verksamhet finns i Alingsås 6 verksamheter, med sammanlagt 202 brukare.

    Som underlag inför beslut har förvaltningen gjort en omvärldsanalys av antalet kommuner som tillämpar lagen om upphandling, LOU, respektive lagen om valfrihet, LOV, gällande bostäder med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 9.9 § och 9.10 §.

    Bostad med särskild service:
    Enligt Upphandlingsmyndighetens Valfrihetswebb, valfrihetswebben.se, tillämpar sex kommuner Lagen om valfrihet, LOV, gällande bostad med särskild service enligt LSS. Dessa kommuner är Gävle, Nacka, Sollentuna, Solna, Stockholm och Täby. Därtill tillämpar cirka 80 kommuner lagen om offentlig upphandling, LOU, gällande bostad med särskild service enligt LSS, enligt Socialstyrelsens Enhetsundersökning 2018. Dessa kommuner är geografiskt spridda i landet men inkluderar i GR-området, Göteborgs kommun, Härryda kommun, Ale kommun och Lerum kommun.

    I Kolada, Kommun- och landstingsdatabasen, finns möjlighet att titta särskilt på kommuner som strukturellt liknar Alingsås kommun avseende LSS. Av de sju kommuner med en liknande LSS-struktur som Alingsås, har ingen infört LOV inom bostad med särskild service enligt LSS 9.9 §, medan fem av de kommuner som liknar Alingsås kommun avseende LSS har upphandlat LSS-boende enligt LOU, Vallentuna, Västervik, Ljungby, Skövde och Köping.

    Daglig verksamhet:
    Enligt Upphandlingsmyndighetens Valfrihetswebb, valfrihetswebben.se, tillämpar 30 kommuner Lagen om valfrihet, LOV, gällande daglig verksamhet enligt LSS. Dessa kommuner är geografiskt spridda i landet men inkluderar flera kommuner i Stockholmsområdet och i Skåne. I geografiskt närområde till Alingsås tillämpar Borås Stad, Göteborgs kommun och Ulricehamns kommun LOV inom daglig verksamhet enligt LSS. Därtill tillämpar cirka 40 kommuner lagen om offentlig upphandling, LOU, gällande daglig verksamhet enligt LSS enligt Socialstyrelsens Enhetsunder-sökning 2018. Kommunerna är geografiskt spridda i landet men inkluderar i geografiskt närområde till Alingsås, Lerum kommun, Lilla Edet kommun, Mark kommun och Mölndal kommun.

    Av de sju kommuner som enligt Kolada liknar Alingsås kommun avseende LSS-struktur, har Vallentuna och Västerviks kommuner infört LOV i daglig verksamhet enligt LSS. Två kommuner, Mark kommun och Köping kommun, har infört LOU i daglig verksamhet enligt LSS.

    Kvalitet:
    Inom Funktionsstöd genomfördes under 2018 SKL:s brukarundersökning. Resultaten visar överlag på en god kvalitet i Alingsås kommun i jämförelse med medelvärdet för riket.

  • Kommunstyrelsen medgav åt vård- och omsorgsnämnden att teckna ett tioårigt hyreskontrakt för nya lokaler till daglig verksamhet på Aleforsvägen (§114 2018.326) i enlighet med vård- och omsorgsnämndens beslut (§36 2018.167).

    Förvaltningens yttrande
    Daglig verksamhet i Alingsås ombesörjer verksamhet för cirka 200 brukare 2018. Under de senaste tre åren har en utökning skett med cirka 25 brukare och ytterligare utökningar förväntas under de kommande åren. Daglig verksamhet har enligt beslut fått godkänt att samlokalisera verksamheten till en större lokal som går under arbetsnamnet Krattan. Samlokaliseringen medför att två mindre lokaler på Lövskogsgatan, en lokal på Södra Strömgatan och därtill en större lokal i Kristineholm som i dagsläget rymmer två enheter upphör.

    Beräknade vinster vid samlokalisering:
    Förbättrad arbetsmiljö på grund av minskad stress vid sjukdom, frånvaro och semester då personal kan samverka på en större enhet. Därtill beräknas de många arbetsplatsrelaterade tillbuden i nuvarande lokaler minska avsevärt.

    Förbättrad kostnadseffektivitet när inköp och personalbemanning kan samordnas. Samt skapas expansionsmöjlighet då nya lokaler kommer bereda plats för fler deltagare till daglig verksamhet.

    Förbättrat aktivitetsutbud för deltagarna i daglig verksamhet.

    Förbättrat läge då ny lokal mer anpassad för deltagarna och deras behov av en lugnare miljö och närheten till skog och natur

    TB-gruppen äger fastigheten ”Krattan” och TB-gruppen har erbjudit nämnden att istället för att renovera avsedd fastighet erbjuda en byggnation i anslutning till fastigheten till oförändrad prisnivå och till oförändrade ytor som tidigare godkänts. Förändringen medför en utökning av den totala lokalytan för daglig verksamhet med cirka 300 kvadratmeter till en hyra om 1 295 tkr per år vilket medför en ökad nettohyreskostnad om 0,5 mnkr per år efter avräkning för de 0,8 mnkr i hyreskostnader som upphör.

    Företrädare för daglig verksamhet har granskat ritningar och ser fördelar med det nya förslaget. Det är av stor vikt för verksamheten att ett godkännande av den nya lokalen påskyndas utifrån att daglig verksamhet har begränsad tid kvar i befintliga lokaler och att icke-tillståndsgiven verksamhet bedrivs på Kristineholms dagliga verksamhet.

    Att den nya lokalen är att föredra är förutom vissa verksamhetsfördelar även att ett permanent bygglov kan medges, till skillnad från att endast tillfälligt bygglov kan medges daglig verksamhet i den tidigare planerade lokalen utifrån nu gällande detaljplan.

  • I Flerårsstrategi 2019-2021 fick vård- och omsorgsnämnden uppdraget av Kommunfullmäktige att fortsatt utveckla valfrihetsmodeller inom ramen för Lagen om valfrihetssystem (LOV).

    Därmed behöver ett möjligt införande av LOV utredas gällande särskilt boende och frågan aktualiseras då nämndens nuvarande avtal för äldreboendet Ginstgården löper ut 2019-09-30.

    Driften av äldreboendet Ginstgården har genom beslut i kommunfullmäktige 2003-08-27 § 92 varit utlagt på entreprenad enligt Lagen om offentlig upphandling (2007:1081), LOU, sedan boendets uppstart 2004-10-01. Under den första avtalsperioden drevs verksamheten av Attendo Care men togs 2010-10-01 över av Stiftelsen Bräcke diakoni. Avtalet med Bräcke diakoni löpte, efter förlängning ut 2016-09-30.

    Vid vård- och äldreomsorgsnämndens möte 2015-05-18 § 40 fick förvaltningen sedermera uppdraget att genomföra en ny upphandling av Ginstgården efter att förvaltningen återkommit till nämnden med underlag för beslut i strategiska avvägningar.

    Förvaltningen återkom till vård- och äldreomsorgsnämnden 2015-09-21 gällande frågan om upphandling av äldreboendet Ginstgården. Vid mötet presenterades en framställan från Bräcke diakoni om att utveckla den verksamhet som stiftelsen drev i Alingsås vid denna tidpunkt, genom att erbjuda en sammansatt verksamhet för äldre personer med inriktning mot demens. Verksamheten föreslogs regleras genom ett idéburet offentligt partnerskap (IOP). Vård- och äldreomsorgsnämnden beslöt § 73 att ge förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna att ingå ett IOP-avtal. Advokatbyrån Gärde Wesslau (numera Front Advokater) presenterade på förvaltningens uppdrag en rättsutredning i frågorna 2015-12-07 som visade att det var förenligt med vissa risker att ingå ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Stiftelsen Bräcke diakoni kring en vårdkedja för äldre personer med inriktning mot demens.

    Vård- och äldreomsorgsnämnden konstaterade att en bedömning av riskerna i förhållande till vinsterna behövde göras och eftersom frågan var av principiell karaktär beslöt nämnden 2016-02-22 § 10 att överlämna till Kommunfullmäktige att fatta beslut i frågan.

    Kommunfullmäktige beslutade 2016-03-30 § 69 att godkänna ett IOP-avtal mellan vård- och äldreomsorgsnämnden och Stiftelsen Bräcke diakoni avseende en vårdkedja för äldre personer med inriktning mot demens. Avtalet omfattar, förutom äldreboendet Ginstgården, även hemtjänst med demensinriktning, vårdkoordinator på vårdcentral och förebyggande insatser i syfte att skapa en sammansatt vård och omsorg för personer med demens och deras anhöriga.

    Efter beslut i Kommunfullmäktige tecknade vård- och äldreomsorgsnämnden ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Stiftelsen Bräcke diakoni 2016-06-30, varpå partnerskapets avtalsperiod startade 2016-10-01.

    Det idéburna offentliga partnerskapet med Stiftelsen Bräcke diakoni löper ut 2019-09-30, med möjlighet till förlängning. Enligt avtalet ska parterna föra dialog och enas om eventuell förlängning av avtalet senast sex (6) månader innan partnerskapets utgång, alltså senast 2019-03-31.

    Förvaltningens yttrande
    Det ingångna IOP-avtalet befinner sig i dagsläget i en rättsprocess där Alingsås kommun 2018-07-18 begärde prövningstillstånd hos Kammarrätten gällande Förvaltningsrättens dom 2018-06-29 att Alingsås kommun har genomfört en otillåten direktupphandling av äldreboendet Ginstgården och därigenom ska betala en upphandlingsskadeavgift på fem miljoner kronor. Kammarrätten har beviljat prövningstillstånd men dom i målet har vid tiden för denna tjänsteskrivelse ännu inte meddelats.

    Eftersom det nuvarande IOP-avtalet löper ut 2019-09-30 och rättsläget är osäkert gör förvaltningen bedömningen att nämnden behöver förbereda för den framtida driften av äldreboendet Ginstgården i två parallella spår:

    Upphandling enligt LOU av äldreboendet Ginstgården.

    Förlängning av nuvarande IOP-avtal som möjliggör ett fortsatt arbete kring en sammansatt vård och omsorg för personer med demenssjukdom och deras anhöriga

    Samtidigt bör, i enlighet med Flerårsstrategi 2019-2021 en utredning påbörjas kring ett framtida införande av LOV inom särskilt boende.

    Spår 1 – upphandling enligt LOU
    Front Advokater, som företräder Alingsås kommun i frågan om överprövning av det ingångna idéburna offentliga partnerskapet gör bedömningen att i det fall Kammarrätten dömer till kommunens nackdel, skulle en förlängning av nuvarande avtal riskera att resultera i ytterligare en överprövning och därmed ytterligare en upphandlingsskadeavgift.

    Som ett sätt att hantera en eventuell dom i Kammarrätten till kommunens nackdel, gör förvaltningen bedömningen att en upphandlingsprocess enligt LOU bör förberedas snarast i syfte att avsluta det nuvarande IOP-avtalet. För att möjliggöra en upphandlingsprocess av god kvalitet bedömer dock vård- och omsorgsförvaltningen att det nuvarande idéburna offentliga partnerskapet med Stiftelsen Bräcke diakoni bör förlängas i sex (6) månader och att avsikten bör vara att ha tecknat avtal med en ny entreprenör sex (6) månader efter att nuvarande IOP-avtalet upphör. Det innebär att en ny avtalsperiod enligt LOU kan påbörjas 2020-03-31.

    För att undvika en period av avtalslöshet i händelse av att en upphandling enligt LOU överprövas, gör förvaltningen vidare bedömningen att det bör finnas möjlighet att förlänga det nuvarande IOP-avtalet i ytterligare sex (6) månader.

    Sammantaget innebär detta att förvaltningens bedömning är att det nuvarande idéburna offentliga partnerskapet med Stiftelsen Bräcke diakoni bör förlängas med sex månader med möjlighet till ytterligare sex månaders förlängning i det fall Kammarrätten meddelar dom till kommunens nackdel.

    Förvaltningen föreslår vidare att ett förfrågningsunderlag i en upphandling enligt LOU utformas som en kvalitetsupphandling, men att strategiska avvägningar ska återkopplas och avgöras av vård- och omsorgsnämnden innan upphandling genomförs.

    Spår 2 – förlängning av nuvarande IOP-avtal
    Skulle Kammarrätten meddela dom till kommunens fördel under pågående upphandlingsprocess, är förvaltningens bedömning att upphandlingsprocessen bör avbrytas för att istället förlänga IOP-avtalet med ca tre år.

    Utredning gällande införande av LOV inom särskilt boende

    Gällande frågan om ett eventuellt införande av Lagen om valfrihetssystem, LOV, inom särskilt boende gör förvaltningen bedömningen att frågan bör föregås av en utredning. Särskilt angeläget är det att beakta följande frågor:

    Samtida system av LOU och LOV inom äldreomsorgen

    Hyresförfarandet

    Ekonomiska konsekvenser och överväganden

    Möjligheter till att bidra till en mångfald inom äldreomsorgen
     

    Frågorna om fortsatt drift av äldreboendet Ginstgården och utredning kring möjligt införande av LOV i särskilt boende har beretts i samråd med kommunledningskontoret.

  • Bjärke har under de närmaste åren ett behov av fler platser på särskilt boende utifrån befolkningsförändringar. Därav planeras utbyggnad av 28 gruppboenden på Bjärkegården ske. Byggnationen kommer att ske i två etapper där 18 gruppboenden tillskapas i etapp 1 och ytterligare 10 gruppboenden tillskapas i etapp 2.

    Bjärkegården kommer efter ombyggnation ha 77 platser med särskilt boende och 11 platser med trygghetsboende. Vid konvertering av 11 lägenheter på Bjärkegårdens C-hus till trygghetsboenden medför tillbyggnationen att Bjärkegården har 66 platser för särskilt boende och 22 platser för trygghetsboende. Förändringen beräknas trygga behovet av äldreboenden i Bjärke under de närmsta 8 – 10 åren utifrån befolkningsprognos. Att därtill 11 ytterligare trygghetsboenden tillskapas medför en effektivitetsfördel för hemtjänsten.

  • Patientsäkerhetslagen ger vårdgivaren ett tydligare ansvar för att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och ska arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador.

    För att uppfylla kraven i lagen är vårdgivaren skyldig att senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse där det ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och vilka resultat som har uppnåtts.

    Övergripande mål har varit att varje vårdtagare ska känna sig trygg och säker i kontakten med äldrevården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård och omsorg kan ges. Ett ledningssystem ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för vårdtagare, personal, och övriga medborgare.

    De viktigaste resultaten som uppnåtts är en fungerande synpunkt och klagomålshantering, en avvikelsehantering, som visar en ökning av antalet avvikelser som skrivs, vilket tyder på en ökad medvetenhet hos personalen.

    Förvaltningens yttrande
    Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och SOSFS 2011:9 säger att vi skall upprätta en patientsäkerhetsberättelse i vilken det ska framgår hur patientarbetet bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder vi bedrivit för att öka patientsäkerheten samt vilka resultat vi uppnått. Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. Denna berättelse försöker uppfylla detta krav.

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.