Möte 2018-03-12

A/ Individärende LSS för kännedom

B/ Individärende LSS för kännedom

C/ Individärende LSS

D/ Individärende LSS

E/ Individärende LSS

F/ Individärende LSS

G/ Information rörande återremiss av flerårsstrategi 2018-2020

H/ Förvaltningschefens information

I/ Anmälan av fattade delegationsbeslut i löpnummerordning

Se separat sekretessprotokoll.

Se separat sekretessprotokoll.

Se separat sekretessprotokoll.

Se separat sekretessprotokoll.

I enlighet med styrmodellen för Alingsås kommun ska vård- och äldreomsorgsnämnden anta nämndens flerårsstrategi för kommande treårsperiod. Nämndens flerårsstrategi innehåller bland annat verksamhetsplanering inklusive åtaganden och internkontrollplan samt anger ekonomiska resurser för nämnden.

Beredning

Förvaltningen har i skrivelse lämnat följande yttrande:
Vård- och äldreomsorgsnämnden återremitterade ärendet vid sitt sammanträde 2018-02-19 § 11 och önskade ett klargörande vad gäller gränsdragningen mellan socialnämnden och vård- och äldreomsorgsnämnden avseende LSS, innan beslut i ärendet kan fattas

Kommunfullmäktige antog den 25 november 2015 § 180 e-strategi för Alingsås kommun. I Flerårsstrategi 2018-2020, antagen av kommunfullmäktige den 13 december 2017 § 251 slås fast att Alingsås kommun ska växla upp och ta tillvara digitaliseringens utvecklingsmöjligheter och organisationens vilja att förändra. Remissvar ska ha inkommit till kommunsstyrelsen senast 5 april 2018.

Beredning

Förvaltningen har i skrivelse lämnat följande yttrande:

En fortsatt digitalisering är nödvändig för att uppnå god, säker och effektiv vård, omsorg och stöd till den enskilde alingsåsaren. För vård och äldreomsorgsförvaltningen innebär det stora omställningar av verksamhet, där målet är att med god kvalitet, utföra stöd, vård och omsorg på ett nytt sätt. Digitaliseringen är en av lösningarna för att möta den kompetensbristen som möter äldreomsorgen inom några år.

Som handlingsplanen anger så är det viktigt att nya tekniker införs. Förvaltningens stora utmaning är dock de förändrade arbetssätt och nya yrkesroller som övergången innebär för verksamheterna. Det behövs kraftfulla insatser vid implementering för att den förväntade effektinhämtningen ska kunna uppnås.

Vid införande av kommuninvånarportal vill förvaltningen påpeka att risk finns för att vissa av förvaltningens målgrupper marginaliseras på grund av funktionsnedsättning, bristande internetåtkomst samt ovana vid digitala tjänster. Alla funktionsvariationer behöver ges ett likvärdigt stöd. Då svarstiden är kort har förvaltningen i övrigt valt att fokusera på de punkter som rör vård och omsorgsinsatser.

Förvaltningen ser positivt på processautomation och tror på nyttoeffekter för både förvaltning och invånare. Handlingsplanen behöver i detta avseende kompletteras med förstudie och nyttoanalys på verksamhetsnivå. Det finns också en oro för de ekonomiska aspekterna av en implementering, då det krävs integrationer mot verksamhetssystemen.

Under samma punkt anges behov av förflyttning av kostnader från drift och förvaltning till digital utveckling och innovation. Detta är motsägelsefullt då ny teknik alltid innebär någon form av driftkostnad, oavsett om det är nät, servrar eller användarsupport.

Kostnaderna för IT-drift i organisationen ökar med ökat systemstöd, likaså ökar behovet av stöd till verksamheten genom löpande utbildningsinsatser, support mm. Utbildning och systemstöd/användarsupport är särskilt resurskrävande i stora förvaltningar som vår med högt personalflöde och medel för såväl drift som investering är viktigt. Effektinhämtningen av ökad digitalisering bör istället förväntas ske genom en ökad mängd ärenden på sikt kan mötas med en mer personaleffektiv organisation.

Utveckling av digitala system för att stödja medborgaren i en säker vård och omsorg i den ”När vården ” är och kommer att bli en stor och viktig fråga framåt, men lösningen finns sällan på lokal nivå. En säker informationsöverföring mellan olika huvudmän i vården är en sådan, där problematiken förts upp på nationell nivå.

Det mesta av digitala utvecklingsarbeten mellan olika vårdgivare sker och kommer att ske i gemensamma arbeten inom Västra Götalandsregionen. Viss utveckling sker även inom Göteborgsregionens kommunalförbund, såsom arbete inom All Age Hub. Här kommer efterfrågan öka att delta i gemensamma regionala arbeten med förvaltningsspecifik fackkunskap och professionskunskap. Vikten av medverka i regional utveckling bör därför framgå av handlingsplanen.

De i handlingsplanen angivna förstudierna och projekten innebär behov av resurser från förvaltningarna, även i de fall projekten är centrala. Ett av handlingsplanens projekt rör digital teknik på äldreboende, något förvaltningen ställer sig positiv till och har påbörjat. Viktigt är att projektet knyter an till det som pågår och till övrig planering vid nybyggnad och ombyggnad av äldreboenden.

För utveckling av digitala tjänster i hemmet är förvaltningen redan idag beroende av ett stabilt mobilnät med bra och hög signalkvalitet. Det innebär att det inte är enbart signalstyrka som ska eftersträvas för att t. ex klara bildöverföring. De avtal som kommunen tecknar behöver därför vara med operatörer som kan leverera såväl god signalkvalitet som styrka och som även kan ge förtur/prioritering i mobilnätet för att säkra upp de allt ökande välfärdstekniska tjänsterna i hemmet.

Förvaltningen har ett stort antal pågående utvecklingsprojekt inom området digitalisering som är avhängiga centralt stöd för teknisk utveckling och kräver förvaltningsspecifika resurser för implementering. Förvaltningen är därför positiv till handlingsplanens skrivning om att verksamhetens erfarenhet och kunskap ska vara utgångspunkten i det fortsatta utvecklingsarbetet och ser fram emot utveckling och komplettering av densamma i samarbete med förvaltningen.

Kommunfullmäktige beslutade i samband med budget för 2008 att anslå medel till kommunstyrelsen för att kunna påbörja ett strategiskt lokalförsörjningsarbete och genomföra en samordnad lokalförsörjningsplan för kommunens verksamheter. En lokalförsörjningsplan ska ge en översikt och vara ett instrument för planering, samordning och effektivisering. Det finns även ett ekonomiskt incitament då lokalkostnader är kommunens näst största kostnadspost.

Sedan beslutet togs 2008 har uppdraget för nämnderna i kommunen varit att upprätta en lokalförsörjningsplan som omfattar samtliga lokaler där kommunala verksamheter är hyresgäster och bedriver verksamhet.

Behovet av lokaler presenteras i nämndernas lokalförsörjningsplaner som ingår som en del i kommunens övergripande lokalförsörjningsplan. Planen skall revideras årligen och underlaget skall ligga till grund för de förslag till beslut om utveckling och förändring som tas inom lokalförsörjning och i flerårsstrategi i kommunen.

Lokalförsörjningsplanen har inför perioden kompletterats med behov och planer för Avdelningen för funktionsstöd som från och med 2018 ingår i Vård- och äldreomsorgsnämnden.

I enlighet med tillämpningsanvisningar för utmaning i Alingsås kommun innebär utmaningsrätt en möjlighet att föra fram synpunkten till kommunen att verksamhet som bedrivs av kommunen skulle kunna utföras av annan.

Kommunen prövar vid utmaningar om annan utförare är möjlig och lämplig. Kommunen besvarar inkomna utmaningar genom att antingen avböja/avslå utmaningen eller genom att anta/bevilja utmaningen. Att en utmaning antas/beviljas innebär att kommunen avser utreda frågan om extern driftform vidare med sikte på en upphandling.

Nämnden ska ge kommunstyrelsen ett underlag för beslut. Underlaget ska redogöra för faktorer som talar för och emot att utmaningen ska antas. Kommunstyrelsen tar det samlade och övergripande ställningstagandet om utmaningen skall antas. Kommunledningskontoret upprättar förslag till beslut för kommunstyrelsen och gör de eventuella kompletteringar av underlaget som bedöms lämpliga. Kommunstyrelsens beslut expedieras till utmanaren.

Villa Arelid har utmanat Alingsås kommun via utmaningsrätten att bedriva korttidsplatser för personer från 40-65 år utifrån Socialtjänstlagen (SoL). Vid ett möte med undertecknad och tjänstemän från för vård- och äldreomsorgsförvaltningen har utmanaren utvecklat sina resonemang.

En grundläggande förutsättning för utmaningen är vilken inriktning och omfattning nämnden har på den utmanande verksamheten. Inför kommunstyrelsens prövning av utmaningen önskas följande i underlag från vård- och äldreomsorgsnämnden:

- Bedriver vård- och äldreomsorgsnämnden verksamhet för korttidsplatser för personer från 40-65 år utifrån Socialtjänstlagen (SoL)?

Vård och äldreomsorgen bedriver korttidsverksamhet enligt Socialtjänstlagen (SoL) på Kvarnbackens korttidsboende, verksamheten vänder sig i första hand till personer över 65 år. Inriktningen är främst rehabilitering efter sjukhusvård och växelvård för personer som vårdas av anhörig. När en person beviljas korttidsboende på Kvarnbacken brukar tidslängden på besluten vara 14 dagar och inom denna period görs en uppföljning av ärendet.

Villa Arelid driver korttidsboende utifrån en helhetssyn enligt Socialtjänstlagen (SoL) där psykologiska, biologiska och sociala förhållanden samspelar. Målgruppen som Villa Arelid vänder sig till är personer mellan 40-65 år med neurologiska funktions-nedsättningar i form av t.ex. Stroke, MS, demens utifrån alkohol eller drogmissbruk. Den verksamhet som bedrivs för personerna som vistas på boendet är fysisk rehabilitering, grön rehab, träningskök och aktiviteter i form av utflykter, upplevelser och skapande aktiviteter i olika former.

Alingsås kommun har via Socialförvaltningen under åren 2016 – 2017 köpt korttidsplats på Villa Arelid, omfattningen har i snitt varit 1-2 personer per år. Anledningen till köp av korttidsplats på Villa Arelid var att det inte fanns och även idag inte finns någon korttidsverksamhet inom kommunens regi som kan möta behoven hos personer i åldrarna 40-65 år, med neurologiska funktionsnedsättningar.

Sammanfattningsvis bedriver inte Vård och äldreomsorgsförvaltningen någon specifik verksamhet i form av korttidsboende enligt Socialtjänstlagen (SoL)
för personer mellan 40- 65 år, varför verksamheten inte kan utmanas.

Afzelii trygghetsboende ägs sedan i december 2016 av HSB. Totalt finns 24 lägenheter i trygghetsboendet och kommunen har anvisningsrätt till 4 av dessa lägenheter. Kommunen hyr också den gemensamhetslokal som finns i fastigheten.

2018-01-15 inkom en förfrågan från HSB om kommunen är intresserad av att utöka sin anvisningsrätt vid Afzelii.

Beredning

Förvaltningen har i skrivelse lämnat följande yttrande:

Det är Förebyggandeenheten som hanterar anvisningsrätten till trygghetsbostäderna i samverkan med aktuella fastighetsägare och deras bostadskö. Anvisningsrätten innebär ingen biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen. Däremot fastställs att den sökande är skriven i kommunen, att ålderskriteriet är uppfyllt och att det finns en varaktighet i behovet av trygghetsboende.

Kommunen har enligt avtal med HSB lämnat en garanti för hyreskostnaden vid den händelse att lägenhet med anvisningsrätt står tom i avvaktan på att ny hyresgäst tillträder. Detta är ett åtagande som vid utökning utgör en ekonomisk risk för kommunen.

Förvaltningen gör bedömningen att i nuläget är behovet av antal lägenheter med anvisningsrätt tillgodosett.

Enligt reglementet ska KPR sammanträda fyra gånger per år. Vid behov kan rådet sammanträda oftare. Önskemål om ytterligare sammanträden ska då ställas till vård- och äldreomsorgsnämnden.

Beredning

Förvaltningen har i skrivelse lämnat följande yttrande:

Under arbetsåret 2017 har KPR kommit fram till att de önskar ytterligare sammanträde under 2018. Mot bakgrund av detta beslutade KPR vid sitt sammanträde 2018-02-23 att föreslå att vård- och äldreomsorgsnämnden beviljar att ytterligare ett sammanträde , i form av utbildning, kan äga rum under 2018.