Möte 2018-04-25

En genomgång av det ackumulerade resultatet (utfall) för årets 3 första månader och en prognos för de kommande månaderna, som således

tillsammans utgör en årsprognos (d.v.s. ett års-scenario), har genomförts som planerat.

 

Ekonomiska tabeller med förklaringar till eventuella större avvikelser presenteras i bifogade bilagor.

 

För Teknisk förvaltning, som inkluderar deponier, fordonshantering, gata & park/natur prognosticeras ett underskott på ca 136 tkr, vilket beror på avvikelser på både gatu- och parkavdelningen. Med anledning av det prognosticerade underskottet upprättas en handlingsplan för att nå ett nollresultat (se bilaga 3). För att minska det prognosticerade underskottet arbetar förvaltningen med löpande uppföljning av utfallet för att på så sätt tidigt kunna upptäcka avvikelser. Möjlighet finns att till exempel beställa färre tjänster på parkavdelningen och gatuavdelningen än budgeterat för att på så sätt minska underskottet. 

Totalt sett för investeringsredovisningen prognosticeras en positiv avvikelse på ca 443 tkr.

 

För Avfall prognosticeras ingen avvikelse mot budget. Totalt sett för investeringsredovisningen prognosticeras en avvikelse på ca 51 tkr (mer förbrukat av investeringsbudgeten).

 

För VA prognosticeras en positiv avvikelse mot budget med ca 168 tkr.

Totalt sett för investeringsredovisningen prognosticeras en avvikelse på ca 6 949 tkr (ej förbrukat av investeringsbudgeten).

 

På grund av att det är så tidigt på året är osäkerheten relativt stor.

 

Beredning

Ärendet har behandlats av arbetsutskottet 2018-04-17, § 15.

Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört en grundläggande granskning av nämnderna i Alingsås kommun. Syftet med granskningen är att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed. Granskningen omfattar samtliga nämnder och har genomförts genom protokollsgranskning, skriftliga frågor enkätfrågor till samtliga nämndsledamöter och nämnddialoger med ett urval av nämnder.

 

Revisorerna gör följande bedömning av nämndens arbete:

Tekniska nämnden har antagit åtaganden utifrån åtta av kommunfullmäktiges prioriterade mål. Granskningen visar att nämnden har antagit nyckeltal för samtliga mål. I nämndens flerårsstrategi framgår även förvaltningens åtaganden. Inga uppdrag har riktats specifikt till tekniska nämnden. Nämnden har inte utarbetat åtaganden utifrån uppdrag riktade till samtliga nämnder eller särskilda fokusområden i flerårsstrategin. Ernst & Young bedömer utifrån detta att nämnden i huvudsak säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som fullmäktige bestämt samt kommunens styrmodell.

Tekniska nämnden har godkänt vår- och delårsbokslut för nämnden. I samband med detta har nämnden följt upp samtliga åtaganden. Granskningen visar att nämnden löpande under året har tagit del av ekonomiska månadsuppföljningar som uppvisat en positiv budgetavvikelse. Nämnden har rapporterat månadsuppföljning av ekonomin till kommunstyrelsen i enlighet med kommunfullmäktiges handlingsplan Effekt. Ernst & Young bedömer utifrån detta att nämnden har säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering.

Nämnden har antagit en riskanalys samt en internkontrollplan som en del av sin flerårsstrategi. Nämnden har följt upp internkontrollarbetet i både nämndens vår- och delårsbokslut och gör bedömningen att alla kontroller kommer att vara genomförda under året. Ernst & Young bedömer utifrån detta att nämnden i huvudsak har säkerställt en tillräcklig intern kontroll.

Utifrån granskningens iakttagelser lämnar Ernst & Young ingen rekommendation till tekniska nämnden.

 

Beredning

Ärendet har behandlats av arbetsutskottet, 2018-04-17, § 16.

Kommunfullmäktige antog den 25 november 2015, § 180, e-strategi för Alingsås kommun. I flerårsstrategi 2018-2020, antagen av Kommunfullmäktige den 13 december 2017, § 251, fastslås att Alingsås kommun ska växla upp och ta tillvara på digitaliseringens utvecklingsmöjligheter och organisationens vilja att förändras. Alingsås kommun ska ha både strategiskt perspektiv och konkret målbild för vad vi vill med digitaliseringen. Den digitala målbilden är kommunfullmäktiges strategiska styrdokument.

Kommunstyrelsen har vid sitt sammanträde 2 februari 2018, § 8, beslutat att remittera förslag till handlingsplan digital målbild till samtliga nämnder och kommunala bolag m.fl. Remissvar ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast den 5 april 2018.



Förvaltningens yttrande

Överlag anser de ovan nämnda tekniska förvaltningarna att målbilden är relevant och viktig. Dock behöver vissa delar belysas och förtydligas för att den digitala målbilden ska vara genomförbar.



Handlingsplan och finansiering

Tekniska förvaltningen anser inte att det är möjligt att ta fram en handlingsplan för den digitala målbilden förrän finansiering av de olika insatserna är förtydligad. De olika momenten som nämns i handlingsplanen kräver en hel del interna resurser samt i vissa fall också investeringar. Detta är oundvikligt även om man köper in resurser utifrån. För att avsätta dessa interna resurser krävs en avsiktsförklaring för finansiering och hur verksamhetens minskade resurser från den ordinarie verksamheten ska hanteras.



E-tjänster och e-arkiv

Under Handlingsplan per år anges fler e-tjänster som aktiviteter från 2018 och framåt. Vi vill trycka på vikten av ett e-arkiv för att kunna erbjuda smarta e-tjänster som både erbjuder bättre service till kommuninvånarna men också effektivare processer och minskad administration i förvaltningen.

Vi ställer oss även tveksamma till formuleringen ”Fler e-tjänster”. Att mäta antalet e-tjänster kan skapa fel fokus i digitaliseringen av verksamheterna. Det viktigaste är att e-tjänsterna håller en så pass hög kvalitativ nivå att det gagnar både kommuninvånare och verksamhet, annars är det lätt att det bara blir fler e-tjänster och inte effektivare förvaltning och administration.



Verksamhetsfokus

Tekniska förvaltningen vill även trycka på vikten av att ha ett tydligt verksamhetsfokus i digitaliseringen. Den digitala målbilden motsäger inte detta på något sätt men som en del av arbetet med att öka den digitala förmågan bör detta förtydligas. Det står att en ny digital enhet ska inrättas på kommunledningskontoret för att stärka utvecklingsarbetet. Men för att digitaliseringen ska träffa rätt i verksamheten med bred förankring, effektiva processer och IT-stöd krävs mycket verksamhetskunskap och arbete inom respektive förvaltning. Verksamhetsutvecklare ska utgå från verksamhetens behov med stöd av IT och inte tvärtom.

Detta är ett synsätt som är så viktigt för samtliga i ledande position inom Alingsås kommun att det bör förtydligas. Annars är det stor risk att digitaliseringsarbetet inte får önskad effekt eller helt fallerar.

 

Beredning

Ärendet har behandlats av arbetsutskottet, under information och överläggningar.

Endast information. Ärendet går direkt till KSAU.

 

Endast information. Ärendet går direkt till KSAU.

Bakgrund

Järtas park är Alingsås mest centrala park med en speciell historia. Fredrik Järta avled 1882 och han hade testamenterat parken till staden för att Alingsåsarna skulle ha ”en egen park att promenera i och njuta av”.

På senare tid har parken mest varit ett problemområde. Boende kring parken har klagat på de olägenheter som detta medfört. Parken har relativt få besökare, speciellt med tanke på att den är den enda gröna platsen i stadskärnan. Den har en stor potential som inte alls kommer fram idag. Därför påbörjades hösten 2016 ett förändringsarbete i syfte att höja attraktiviteten och göra den till en naturlig mötesplats i stadskärnan.

För att skapa bästa förutsättningar för en varaktig kvalitetshöjning har intentionen från början varit att samverka med olika intressenter, bland annat fastighetsägarna. Fastighetsägarna har bjudits in till presentationstillfällen och branschorganisationen Fastighetsägarna har varit en samarbetspart i projektet.

En förstudie arbetades fram förra hösten av Lekverket. Den presenterades i början av 2017 och mynnade ut i att vi vill skapa en park med sekelskifteskaraktär. Detta historiska tema valdes delvis för att det passade med parkens egen historia men även för att lyfta fram historieaspekten i samband med 400-års jubileumet.

Nu finns det ett förslag på en förändrad park med miniatyrhus såsom Nygrens gård och Stampens kvarn i ”barnskala”, en paviljong som kan fungera som scen när så önskas, en hinderbana med olika tidstypiska föremål såsom hatt, fickur, gammaldags vagn mm.

I flerårsstrategin har parkavdelningen äskat 2 500 tkr för 2018 och 500 tkr för 2019. För denna summa beräknar vi kunna genomföra en god restaurering av till exempel markmaterial, inhägnad, sittplatser mm. Men för att göra en ordentlig förändring – ett ordentligt lyft i stadskärnan, något utöver det vanliga, kommer dessa pengar inte att räcka. De specialuppbyggda delarna är svåra att kostnadsberäkna, men vi har uppskattat de till ca 2 250 tkr.

Vi avser att söka bidrag från externa finansiärer t.ex. företag, näringsidkare, fastighetsägare m.fl. på ca 1 000 tkr. En del företag och fastighetsägare har redan visat både intresse och vilja för att bidra till detta. I detta arbete medverkar branschorganisationen Fastighetsägarna som har ett väl upparbetat nätverk med många av de tänkta bidragsgivarna. Bidragen från externa finansiärer matchas sedan mot avskrivningarna.

Resterande 1 250 tkr som bedöms nödvändiga för att skapa denna förändrade park äskar vi av Kommunfullmäktige. Vår målsättning är att parken invigs 2019 och kan komma att utgöra en del av stadens jubileumsinsatser. Men en insats som kommer att finnas kvar även efter jubileumet och locka besökare året om i många år framöver.

I Flerårsstrategi 2018-2020 ges Tekniska nämnden ett riktat uppdrag att kostnadsberäkna GC-väg Simmenäs-Brobacka och Kvarnabo-Gräfsnäs samt undersöka möjligheten till medfinansiering från extern part.

 

Gatuavdelningen har genomfört en förstudie där berörda fastighetsägare har kontaktats och en tänkt sträckning har förprojekterats på en enklare nivå för att kunna ta ställning till sträckning och genomförbarhet. Utgångspunkten har varit kombinerade vägar för både gång och cykel, med en bredd på 3 meter.

 

Simmenäs– Brobacka

Sträckan är på ca 4200 meter och sträcker sig över 6 markägares fastigheter. Gatuavdelningen har varit i kontakt med markägarna, och de ställer sig positiva till vidare studier. En förstudie har genomförts där en GC-väg har placerats söder om väg 180 med ett generellt avstånd på några meter från väg 180.

 

Kostnaden för projektet uppskattas till ca 14,8 miljoner exkl moms utifrån medelpris för byggnation av GC-väg i Sverige, vilket inkluderar gatubelysning. Exklusive gatubelysning blir summan ca 13,5 miljoner. I summan är enbart kostnad för själva byggnationen inräknad, och inte t.ex. markkostnader eller dylikt.

 

Kvarnabo – Gräfsnäs

Sträckan är på ca 3300 meter. Gatuavdelningen har varit i kontakt föreningen som ansökt om medel och enligt dem så ställer sig alla markägare positiva till projektet. En förstudie har genomförts där en GC-väg har förprojekterats efter diskussion med föreningen. På de flesta sträckor föreslås att det även fortsättningsvis cyklas i blandtrafik då det rör sig om små trafikmängder på lokalvägar. Två sektioner på 470 och 280 meter blir helt nya.

 

Kostnaden för projektet uppskattas till ca 2,4 miljoner exkl moms inklusive gatubelysning och 1,3 miljoner utan belysning. Gatubelysning utgör en stor summa procentuellt sett då inte ny väg behöver anläggas på hela sträckan. Sett till att lokalvägarna som också kommer att användas för cykling är grusvägar så skulle en enklare standard utan asfaltering kunna vara ett möjligt alternativ på de tillkommande sträckorna, vilket skulle minska kostnaden ytterligare.

 

Finansiering

Då de tänkta GC-vägarna löper utmed vägar där Trafikverket är väghållare så finns inte möjlighet för kommunen att gå in med egna investeringsmedel, utan insatsen måste ske genom en direkt kostnad utan avskrivningstid. I dagsläget finns inga avsatta medel i kommunen för byggnation av GC-vägar utanför kommunal mark. Förvaltningen ser ett behov av ett tydligare arbetssätt kring hur dessa frågor hanteras i kommunen för att få en ökad framdrift i arbetet med utbyggnad av GC-vägar.

 

För att kunna söka medfinansiering krävs vanligtvis att man från kommunens sida går in med egna resurser i ett projekt. Summan på en eventuell medfinansiering är därför relaterad till vilka resurser som kommunen tillsätter. Det är utifrån detta i nuläget svårt att säga vilka medel som kan fås, men med ett antagande om att kommunen tillsätter tillräckliga medel så har förvaltningen undersökt olika finansieringsvägar.

 

Det vanligaste är att man söker statlig medfinansiering som kanaliseras via Trafikverket. Periodvis har särskilda medel avsatts för utbyggnader utmed Trafikverkets vägnät, men det ordinarie medlen riktar sig till åtgärder på kommunernas egna vägnät. De två åtgärder som studerats i detta uppdrag kan därför inte ansökas för i de vanliga medfinansieringspotterna utan man är hänvisad till särskilda satsningar. För närvarande är ingen ny GC-satsning från regionen beslutad, men förhoppningsvis kommer ett beslut om en ny pott framöver. 

Statlig medfinansiering kan inte beviljas för kostnader som täcks genom annan statlig eller överstatlig finansiering, t.ex. EU-medel. Om sådana medel beviljats för en åtgärd minskas kostnadsunderlaget för statlig medfinansiering med motsvarande belopp. Det går alltså inte addera olika beviljade medel till varandra.

 

Hos Naturvårdsverket kan vissa medel sökas inom projektet Klimatklivet, detta görs via Länsstyrelsen.

 

Lokala fonder och stiftelser kan ha medel att söka, detta behöver undersökas grundligare i samband med ett konkret projekt.

 

Förutom de statliga medlen så kan ansökningar göras genom olika projekt, oftast EU-finansierade. Exempel på detta är Leader, som kan ge bidrag för projekt som bidrar till lokal utveckling. De projekt som fått Leader-bidrag är oftast av enklare karaktär men kan vara en möjlig väg att gå när inte högsta standard bedöms nödvändig. Ansökan kan ske under hela kalenderåret. Exempelvis skulle Kvarnabo-Gräfsnäs vara möjligt att ansöka för i denna pott om man kan acceptera en något lägre standard.

 

Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd kan också bevilja projektmedel till ”framsynta och konkreta åtgärder som främjar tillväxt och hållbar utveckling i Västra Götaland”. Man kan närmare undersöka möjligheterna att ansöka om medel när ett projekt har konkretiserats ytterligare.

 

Energimyndigheten har en pott för ansökan till energiomställning och minskad klimatpåverkan. För vissa delar av en GC-utbyggnad kan man ansöka om medel här.

 

Förutom ovan nämnda finansieringslösningar finns möjlighet att ansöka om statligt stöd för hållbara stadsmiljöer – Stadsmiljöavtal. Det är dock inte aktuellt i de ovan nämnda projekten men kan vara av intresse vid projekt i stadsmiljö inriktade på bland annat cykeltrafik och kollektivtrafik.

 

Sammanfattningsvis så finns det mycket medel att söka, men det krävs en ganska omfattande arbetsinsats för att göra detta, och det går inte heller att addera medel på varandra. För att löpande klara att bevaka möjligheter och ansöka om medel kan det krävas ytterligare personalresurser utöver nuvarande bemanning, förutsatt att Tekniska förvaltningen förväntas driva arbetet.

 

Beredning

Ärendet har behandlats av arbetsutskottet, 2018-04-14, § 19.

 

Genom sammanställning anmäls följande beslut fattade med stöd i nämndens delegationsordning.

 

Förvaltningschefsbeslut: Delegationsbeslut för ändring av attesträtt för Louice Norén.

 

Trafikärenden:

-        Yttrande om tillstånd enligt ordningslagen

-        Parkeringstillstånd för rörelsehindrade

-        Tillfälliga lokala föreskrifter

 

Beslut enligt listor från avdelningscheferna:

 

-        Tekniska för./verksamhetsstöd:

-        VA-avd: Beslut fattade i mars 2018

-        Gatuavd:  Beslut fattade i mars 2018

-        Park/Natur: -

-        Avfall:  -

 

Inkomna skrivelser/meddelanden som ej redovisas under egen punkt. Samtliga skrivelser lämnas till handläggare för eventuell åtgärd och för kännedom till tekniska nämnden.

 

1. KS § 21, 2018-03-12, Tillämpningsanvisningar inom ramen för styrmodellen år 2018

                      Ärende 2018.138/005        TN-001, 002

 

2. KS § 9, 2018-02-28, Avsägelse av kommunalt uppdrag som ersättare i tekniska nämnden – Urban Eklund (KD)

                      Ärende 2018.126/011        TN-001

 

3. KS § 17, 2018-02-28, Kommunalt kompletteringsval - Ersättare i tekniska nämnden efter Urban Eklund (KD), Björn Källhult (KD)

                      Ärende 2018.127/011        TN-001

 

4. Skrivelse angående ställplatser för husbil

                      Ärende 2018.180/333        TN-001