Möte 2018-04-17

En genomgång av det ackumulerade resultatet (utfall) för årets 3 första månader och en prognos för de kommande månaderna, som således tillsammans utgör en årsprognos (d.v.s. ett års-scenario), har genomförts som planerat.


Ekonomiska tabeller med förklaringar till eventuella större avvikelser presenteras i bifogade bilagor.



För Teknisk förvaltning, som inkluderar deponier, fordonshantering, gata & park/natur prognosticeras ett underskott på ca 136 tkr, vilket beror på avvikelser på både gatu- och parkavdelningen. Med anledning av det prognosticerade underskottet upprättas en handlingsplan för att nå ett nollresultat (se bilaga 3). För att minska det prognosticerade underskottet arbetar förvaltningen med löpande uppföljning av utfallet för att på så sätt tidigt kunna upptäcka avvikelser. Möjlighet finns att till exempel beställa färre tjänster på parkavdelningen och gatuavdelningen än budgeterat för att på så sätt minska underskottet.

Totalt sett för investeringsredovisningen prognosticeras en positiv avvikelse på ca 443 tkr.



För Avfall prognosticeras ingen avvikelse mot budget. Totalt sett för investeringsredovisningen prognosticeras en avvikelse på ca 51 tkr (mer förbrukat av investeringsbudgeten).



För VA prognosticeras en positiv avvikelse mot budget med ca 168 tkr.

Totalt sett för investeringsredovisningen prognosticeras en avvikelse på ca 6 949 tkr (ej förbrukat av investeringsbudgeten).



På grund av att det är så tidigt på året är osäkerheten relativt stor.

Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört en grundläggande granskning av nämnderna i Alingsås kommun. Syftet med granskningen är att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed. Granskningen omfattar samtliga nämnder och har genomförts genom protokollsgranskning, skriftliga frågor enkätfrågor till samtliga nämndsledamöter och nämnddialoger med ett urval av nämnder.



Revisorerna gör följande bedömning av nämndens arbete:



Tekniska nämnden har antagit åtaganden utifrån åtta av kommunfullmäktiges prioriterade mål. Granskningen visar att nämnden har antagit nyckeltal för samtliga mål. I nämndens flerårsstrategi framgår även förvaltningens åtaganden. Inga uppdrag har riktats specifikt till tekniska nämnden. Nämnden har inte utarbetat åtaganden utifrån uppdrag riktade till samtliga nämnder eller särskilda fokusområden i flerårsstrategin. Ernst & Young bedömer utifrån detta att nämnden i huvudsak säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som fullmäktige bestämt samt kommunens styrmodell.

Tekniska nämnden har godkänt vår- och delårsbokslut för nämnden. I samband med detta har nämnden följt upp samtliga åtaganden. Granskningen visar att nämnden löpande under året har tagit del av ekonomiska månadsuppföljningar som uppvisat en positiv budgetavvikelse. Nämnden har rapporterat månadsuppföljning av ekonomin till kommunstyrelsen i enlighet med kommunfullmäktiges handlingsplan Effekt. Ernst & Young bedömer utifrån detta att nämnden har säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering.

Nämnden har antagit en riskanalys samt en internkontrollplan som en del av sin flerårsstrategi. Nämnden har följt upp internkontrollarbetet i både nämndens vår- och delårsbokslut och gör bedömningen att alla kontroller kommer att vara genomförda under året. Ernst & Young bedömer utifrån detta att nämnden i huvudsak har säkerställt en tillräcklig intern kontroll.

Utifrån granskningens iakttagelser lämnar Ernst & Young ingen rekommendation till tekniska nämnden.

Endast information. Ärendet går direkt till KSAU.

Endast information. Ärendet går direkt till KSAU.

I Flerårsstrategi 2018-2020 ges Tekniska nämnden ett riktat uppdrag att kostnadsberäkna GC-väg Simmenäs-Brobacka och Kvarnabo-Gräfsnäs samt undersöka möjligheten till medfinansiering från extern part.



Gatuavdelningen har genomfört en förstudie där berörda fastighetsägare har kontaktats och en tänkt sträckning har förprojekterats på en enklare nivå för att kunna ta ställning till sträckning och genomförbarhet. Utgångspunkten har varit kombinerade vägar för både gång och cykel, med en bredd på 3 meter.



Simmenäs– Brobacka

Sträckan är på ca 4200 meter och sträcker sig över 6 markägares fastigheter. Gatuavdelningen har varit i kontakt med markägarna, och de ställer sig positiva till vidare studier. En förstudie har genomförts där en GC-väg har placerats söder om väg 180 med ett generellt avstånd på några meter från väg 180.



Kostnaden för projektet uppskattas till ca 14,8 miljoner exkl moms utifrån medelpris för byggnation av GC-väg i Sverige, vilket inkluderar gatubelysning. Exklusive gatubelysning blir summan ca 13,5 miljoner. I summan är enbart kostnad för själva byggnationen inräknad, och inte t.ex. markkostnader eller dylikt.



Kvarnabo – Gräfsnäs

Sträckan är på ca 3300 meter. Gatuavdelningen har varit i kontakt föreningen som ansökt om medel och enligt dem så ställer sig alla markägare positiva till projektet. En förstudie har genomförts där en GC-väg har förprojekterats efter diskussion med föreningen. På de flesta sträckor föreslås att det även fortsättningsvis cyklas i blandtrafik då det rör sig om små trafikmängder på lokalvägar. Två sektioner på 470 och 280 meter blir helt nya.



Kostnaden för projektet uppskattas till ca 2,4 miljoner exkl moms inklusive gatubelysning och 1,3 miljoner utan belysning. Gatubelysning utgör en stor summa procentuellt sett då inte ny väg behöver anläggas på hela sträckan. Sett till att lokalvägarna som också kommer att användas för cykling är grusvägar så skulle en enklare standard utan asfaltering kunna vara ett möjligt alternativ på de tillkommande sträckorna, vilket skulle minska kostnaden ytterligare.



Finansiering

Då de tänkta GC-vägarna löper utmed vägar där Trafikverket är väghållare så finns inte möjlighet för kommunen att gå in med egna investeringsmedel, utan insatsen måste ske genom en direkt kostnad utan avskrivningstid. I dagsläget finns inga avsatta medel i kommunen för byggnation av GC-vägar utanför kommunal mark. Förvaltningen ser ett behov av ett tydligare arbetssätt kring hur dessa frågor hanteras i kommunen för att få en ökad framdrift i arbetet med utbyggnad av GC-vägar.



För att kunna söka medfinansiering krävs vanligtvis att man från kommunens sida går in med egna resurser i ett projekt. Summan på en eventuell medfinansiering är därför relaterad till vilka resurser som kommunen tillsätter. Det är utifrån detta i nuläget svårt att säga vilka medel som kan fås, men med ett antagande om att kommunen tillsätter tillräckliga medel så har förvaltningen undersökt olika finansieringsvägar.



Det vanligaste är att man söker statlig medfinansiering som kanaliseras via Trafikverket. Periodvis har särskilda medel avsatts för utbyggnader utmed Trafikverkets vägnät, men det ordinarie medlen riktar sig till åtgärder på kommunernas egna vägnät. De två åtgärder som studerats i detta uppdrag kan därför inte ansökas för i de vanliga medfinansieringspotterna utan man är hänvisad till särskilda satsningar. För närvarande är ingen ny GC-satsning från regionen beslutad, men förhoppningsvis kommer ett beslut om en ny pott framöver.

Statlig medfinansiering kan inte beviljas för kostnader som täcks genom annan statlig eller överstatlig finansiering, t.ex. EU-medel. Om sådana medel beviljats för en åtgärd minskas kostnadsunderlaget för statlig medfinansiering med motsvarande belopp. Det går alltså inte addera olika beviljade medel till varandra.



Hos Naturvårdsverket kan vissa medel sökas inom projektet Klimatklivet, detta görs via Länsstyrelsen.



Lokala fonder och stiftelser kan ha medel att söka, detta behöver undersökas grundligare i samband med ett konkret projekt.



Förutom de statliga medlen så kan ansökningar göras genom olika projekt, oftast EU-finansierade. Exempel på detta är Leader, som kan ge bidrag för projekt som bidrar till lokal utveckling. De projekt som fått Leader-bidrag är oftast av enklare karaktär men kan vara en möjlig väg att gå när inte högsta standard bedöms nödvändig. Ansökan kan ske under hela kalenderåret. Exempelvis skulle Kvarnabo-Gräfsnäs vara möjligt att ansöka för i denna pott om man kan acceptera en något lägre standard.



Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd kan också bevilja projektmedel till ”framsynta och konkreta åtgärder som främjar tillväxt och hållbar utveckling i Västra Götaland”. Man kan närmare undersöka möjligheterna att ansöka om medel när ett projekt har konkretiserats ytterligare.



Energimyndigheten har en pott för ansökan till energiomställning och minskad klimatpåverkan. För vissa delar av en GC-utbyggnad kan man ansöka om medel här.



Förutom ovan nämnda finansieringslösningar finns möjlighet att ansöka om statligt stöd för hållbara stadsmiljöer – Stadsmiljöavtal. Det är dock inte aktuellt i de ovan nämnda projekten men kan vara av intresse vid projekt i stadsmiljö inriktade på bland annat cykeltrafik och kollektivtrafik.



Sammanfattningsvis så finns det mycket medel att söka, men det krävs en ganska omfattande arbetsinsats för att göra detta, och det går inte heller att addera medel på varandra. För att löpande klara att bevaka möjligheter och ansöka om medel kan det krävas ytterligare personalresurser utöver nuvarande bemanning, förutsatt att Tekniska förvaltningen förväntas driva arbetet.